Johan & Nyström kafferosteri

Hur gott ser inte detta ut..?

God måndag mina kära vänner,

Helgen..? Ja, tack den har varit finfin. Lite seg och hängig kanske man känner sig, men vem gör väl inte det så här års? I fredags hade vi en mycket sansad och skön dag och till middag åt vi köttbullsmackor med rödbetsallad. Galet gott och lite juligt nästan…

I lördags hade vi vänner på besök och en finfin trerätters åts. Recept följer under den kommande veckan. 🙂 Söndagen var en slappardag. Det man helst av allt vill med en liten Elvis i famnen är ju att bara mysa…

Innan jag drar igång med min långa story så vill jag påpeka att ni inte får missa Veckans Boktips på Grenadinebloggen. Kanske är det också ett bra julklappstips…

Om vi vrider tillbaka klockan till fredag morgon så ska jag ta er med på en liten resa. Jag, Örjan Westerlund (kollega, författare) & Calle Naess (Säljare Nils Oscar) skulle åka på studiebesök. Calle bjöd ned mig och Örjan till Nils Oscars Ölbryggeri i Nyköping och på vägen dit gjorde vi dessutom en avstickare till Johan & Nyström kafferosteri. (Besöket på Nils Oscar kommer jag till i morgondagens inlägg…)

Vi mottogs inne på rosteriet av en fasansfullt väsande. Det var ljudet från sugen som sög de råa bönorna från tankar över till rostningskaret. Där hamnade de i en stor, varm roterande tunna och rostningens tid varierade sedan beroende på vilken sorts kaffe man gjorde. Hur som helst… Efter rostningen tömdes tunnan på de rykande heta bönorna och de hamnade då i ett stort tråg som vackert sköljde runt bönorna så att de svalnade och rostningen stannade av.

Efter det att bönorna rensats från eventuella kvistar och småsten så transporterades de till tankar. Från en mycket fiffig anläggning kunde man sedan blanda och sortera kaffesorterna helt efter smak och tycke med några enkla knapptryck. 25% av den, 12% av den osv…

Senare hamnade vi i kaffebryggarmiljön som givetvis tillhör ett rosteri. Där stod det förberett 8 koppar med ljummet, svagt kaffe. Det är tydligen så man smakar av kaffe i hela världen. Eftersom det finns tydliga regler för hur starkt ett kaffe skall vara vid en sådan session som går under namnet ”koppning” så kan alla kaffeexperter smaka av kaffe med 100% ”exakthet” vart de än befinner sig i världen. Smart!

Här sörplades det för fullt när vi gick omkring med våra små skedar och smakade av det ljumma, svaga kaffet. Svårt tyckte jag som normalt sett dricker espresso, men svagheten ska tydligen göra det lättare att avgöra smakskillnader osv.

Efter denna otroligt inspirerande och goda start på vår resa så gav vi oss av till restaurang Villa Talliden där vi avnjöt en ruggigt god lunchbuffé. Inte det vanliga slabbet här inte, halstrade laxkuber med örtmajonäs, plommonglacerade revbensspjäll och en hel del annat godis. Jag drack en Nils Oscar till maten för att komma i stämning inför nästa punkt på schemat…

Väl mött imorgon igen!

Ps. Ett tips från rosteriet, lyft med en liten sked bort creman på er espresso för en lenare och något sötare smakupplevese.

//Frederik