Pasta Carbonara à la Frederik

God måndag, god måndag!

Har midsommar behandlat er väl? Min helg har varit super. Vi tog lillbåten ut i skärgården där min far bor och firade traditionsenligt med dans runt midsommarstången och annat gott. Sill och potatis i mängder, jordgubbar, rabarberpaj och hur mycket gott som helst på matbordet. Super alltså!

Nu är det måndag igen och jag ska till studion för att jobba på nästa sommars radioplåga. (Hoppas vi… 🙂 ) Eftersom jag skriver på två kokböcker just nu, som båda släpps inför nästa sommar så blir det inte lika mycket ”vardagsmat” här på bloggen, men ibland så är det riktigt gott med lite klassisk pasta och idag är en sådan dag. Njut i all enkelhet för det här är suveränt gott!

Pasta Carbonara

2 portioner

2 portioner fullkornspasta
100 g pancetta (alt bacon)
1 liten näve färska oreganoblad
1 klyfta vitlök
1 gul lök
1 msk dijon
1 stänk vitvinsvinäger
1/2 dl crème fraiche
Parmesan
Nymalen svartpeppar och lite salt
2 äggulor
I kockens glas: Piccini Chianti (nr 22467)
I kockens öra: Scott McKenzie – San Fransisco

Koka upp pastavatten salt som medelhavet. Koka pastan enligt förpackningens instruktioner. Njut av den fantastiska låten och det underbara vinet. En chianti som kostar korvören och smakar diamant. Livsglädje kära vänner.

Dela pancettan i lite mindre bitar och stek den lätt gyllene i en torr stekpanna. Lyft sedan ur bitarna och lägg på hushållspapper.

Finhacka lök och vitlök och blondera dem glansiga i stekpannan. Kanske behövs det lite olja..? När löken är vackert genomskinlig, klicka ner dijon och stänk över lite vitvinsvinäger. Lägg tillbaka pancettan och vänd runt. Strö över lite färsk oregano & rikligt nymalen svartpeppar.

Häll av pastavattnet när pastan är fint al dente och lägg sedan tillbaka pastan i kastrullen. Peppra lätt och vänd ner crème fraiche. Rör runt så att pastan blandas fint med crème fraiche. Vänd till sist ner lök och pancetta och blanda varsamt.

Servera med en rå äggula och en lustigt stor mängd riven parmesan!

Njutning, njutning, njutning mina vänner!

//Frederik